Kommunfullmäktige 2023-04-17 (Sida 64)
Kf §47 KS 2022/551
Ställd: 2022-10-31 (Kf § 107)
Motion om att sänka matsvinnet
Kommunfullmäktiges beslut
1. Kommunfullmäktige avslår motionen eftersom arbetet som föreslås i motionen redan pågår.
Motionen:
Motionären är Hans Ekelund
Bakgrund
Inflation och skenande matpriser påverkar inte bara privatekonomin utan även kommunens kostnader för måltider inom vård och skola. Kommunen räknar med en ökad kostnad på över en halv miljon i år.
Matsedel och inköp har anpassats för att möta de ökade kostnaderna och för att näringsinnehållet ej ska försämras i de måltider som serveras. Vingåkerspartiet anser att det finns mer att göra. Hur stort är matsvinnet?
Inom äldreomsorgen jobbades det dagligen med att förhindra undernäring och risk för undernäring. Viktigt att den mat som lagas är omtyckt och äts upp. Vid vissa måltider kasseras mer än 2/3 av den mat som kommer från centralköket. Personalen som jobbar på avdelningarna ska inte behöva laga och servera alternativa maträtter. Avdelningar beställer även varor från centralköket, till frukost och mellanmål mm. Många av dessa förpackningar är anpassade för storkök och på avd. bor det 7-9 hyresgäster. Även detta kan leda till ökat matsvinn.
Att producera mat som sedan slängs är inte hållbart, det bidrar till klimat och miljöpåverkan och är oekonomiskt. En tredjedel av den mat som produceras globalt hamnar aldrig på någons tallrik.
Inom offentliga måltider är det även viktigt av en annan orsak, den maten borde ätas upp och göra nytta.
Därför ska matsvinnet minska:
- För miljöns skull. Matproduktion orsakar stora miljöproblem runt om i världen. Genom att ta bättre vara på den mat som produceras och slänga mindre kan den räcka till fler utan att miljöpåverkan ökar
- För att maten ska kunna göra nytta. Bra måltider bidrar till både hälsa och välbefinnande.
- För att inte slösa med begränsade resurser. Att laga mat som sedan kastas är slöseri med både tid och pengar. En uppskattning är att endast råvaror för varje kilogram matsvinn i offentliga måltider kostar ca. 26 kronor, enligt livsmedelsverket, beroende på vilka råvaror som används. Till det tillkommer personalkostnader, kostnad för lokaler, elektricitet, avfallshantering och miljöpåverkan.
I FN:s globala mål för hållbar utveckling-Agenda 2030-finns målet att halvera matsvinnet till 2030.
Det finns tre typer av matsvinn inom måltidsverksamhet: köks-, serverings-och tallrikssvinn.
Kökssvinn:
- Lagringssvinn, mat från kylar, frysar och förråd som slängs av olika anledningar.
- Beredningssvinn: mat som slängs i samband med beredning.
- Tillagningssvinn: mat som tillagas men inte tas tillvara, slängs utan att serveras.
- Serveringssvinn: Mat från servering som inte når matgästernas tallrik, slängs för att de ej kan tas tillvara. Mat från centralköket som hamnar i ”gröna påsen”
- Tallrikssvinn: Mat som serverats och ej äts upp, skrapas från tallriken.
Yrkande:
- Aktuellt matsvinn utreds i kommunens verksamheter och vad som kan göras för att minska dessa.
- Det finns ett målvärde att arbeta mot när det gäller matsvinn.
- Ökad samverkan mellan centralkök och de enheter de levererar matportioner och livsmedel till för att kontinuerligt följa upp hur behovet ser ut och förändras över tid.