Kommunfullmäktige 2018-03-12 (Sida 20)

Kf §15 KS 2018/35

Interpellation till Barn- och

utbildningsnämndens ordförande -

Åtgärder för att förbättra elevers möjlighet att få godkända betyg efter genomförd grundskola

Sammanfattning av ärendet
Hans Averheim (VTL) har inkommit med en interpellation till Barn- och utbildningsnämndens ordförande, i den skriver han följande:
”Vingåkerselever som inte uppnått kunskapskraven i alla ämnen eller som inte är behöriga till yrkesprogrammet på gymnasiet är fler än de som fått godkänt. 

• 51,5 procent uppnådde inte kunskapskraven i alla ämnen.
• 40,6 procent uppnådde inte behörighet till yrkesprogrammet.

Sex års placeringar i Rankingen har pendlat mellan placering 228 - 288, vilket inte har resulterat i en synlig åtgärd i paritet med storleken av problemet. Hitintills så har Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna förutom Vingåkerspartiet VTL sagt i intervjuer till Katrineholms kuriren att skolan är den tyngsta frågan i valet 2018.
Detta återstår att se hur stort allvar det är bakom de orden och därför vill jag ställa följande fråga till Ordförande i Barn- och utbildningsnämnden Helena Edrenius:
- Vilka åtgärder har vidtagits tidigare år, och vilken åtgärd planerar ni i majoritetskoalitionen 2018 för att öka antalet godkända grundskoleelever?”

Svar från Helena Edrenius (S):

Man jobbar systematiskt genom att man följer upp resultaten, analyserar orsaker som identifierar förbättringsområden. Skolorna har två stora utvärderingar och analyser i samband med terminsavslut varje år. Det genomförs även avstämningar i mitten av varje termin där resultaten följs upp utifrån hur eleverna ligger till i förhållande till målen. Lärarna ska dessutom var 6:e vecka följa upp och analysera sin egen undervisning. Resultaten följs upp, diskuteras och analyseras av pedagogerna i arbetslagen, alltså proffsen, för att komma fram till åtgärder som ska sättas in för att förbättra måluppfyllelsen. De ställer frågor kopplat till undervisning och organisation,
gör de rätt saker? Kan man göra på något annat sätt? Vad av det vi gör ger effekt och varför? Och så vidare.

Resultaten av dessa analyser ligger till grund för åtgärder på skolnivå men även för beslut om åtgärder och prioriteringar i nämnden. Arbetslagsledarna har ett större ansvar för att samla ihop arbetslagets slutsatser samt
att driva det systematiska arbetet i arbetslagen. Förstelärarna har också riktade uppdrag som att t.ex. driva utveckling i olika fokusgrupper såsom programmering, formativ bedömning, värdegrund och utveckling av undervisning.
Vi har också en central elevhälsa som har elevhälsomöten med samtliga elever, vilket vi tycker är väldigt viktigt. Mår man bra och får stöd när det behövs i t ex form av kurator eller annat extra stöd så presterar man bättre. Vi har 14 pedagoger som går en utbildning när det gäller undervisning för nyanlända. Vi har även som ett försöksprojekt tillsammans med socialförvaltningen serverat frukost till alla elever i lågstadiet och mellanstadiet från höstterminen 2017. Vi kommer att få en uppföljning på frukostprojektet och det ska bli intressant att se om det också påverkar resultaten i positiv riktning. I årskurs 6 så ser vi att t.ex. över 93 procent av eleverna är godkända i matematik och i
svenska så är nästan 95 procent godkända. Om vi tittar på de 9:or som senast gick ut högstadiet och tar bort de nyanlända som förstås inte har samma förutsättningar eller möjligheter att få behörighet till gymnasiet så är det 74,3 procent som har behörighet. Nu kommer Skolverket till Vingåker för att se vad de ser och vad de anser att vi behöver jobba med, vad gör vi rätt och vad kan vi göra annorlunda, så vi ser framemot den 28 mars när vi kommer att ha första träffen med skolverket. Vi ska även fortsätta jobba med det som redan är igångsatt och som vi redan gör och vi kommer inte att ge oss förrän 100 procent har behörighet till gymnasiet.