Vingåker och byskolor

Tack Ing-Mari Frössevi för dina tänkvärda ord på Skärtorsdagen i Kuriren där du argumenterar för byskolors

betydelse och särskilt Vingåkers kommuns byskolors betydelse. I samma tidning finns också på Vingåkerssidan

ett reportage från Arbetarkommunens medlemsmöte där majoriteten beslutat att lägga ner byskolor.

Där fanns också ett reportage om skolkonsulternas slutrapport som också förordar nedläggning av alla byskolor.

Här står inövad tradition mot nytänkande och idérikedom.

Över hela landet går ropen om nedläggning av byskolor. Inte någonstans har det fått ett lyckat resultat för landsbygden. Alla ropar på ekonomiska nödvändigheter och i hela landet har pengajakten fått vinna över förståndet. För håll med om att vi alla vet innerst inne vilken betydelse skolor har för landsbygdens liv och leverne.

I Vingåkers kommun är alla landsbygdsbor. Vingåkers centralort är också påverkat av storskalighetens förbannelse

när elever kommer på högre nivåer. Då startar utresandet även för dessa elever eftersom Vingåkers centralort

inte kan erbjuda det som finns på intilliggande större orter.

Hur många exempel behövs för att bevisa storskalighetens dödsbringande effekter. När ska vi människor ta utvecklingen i egna händer och skapa det vi vill ha och inte bli ett offer för omständigheterna. Ska vi tillåta

att barnen dras ur vår närmiljö redan på lågstadiet för att senare drivas in till större städer så att

föräldrainflytandet totalt går förlorat, är det bra? Har vi någonsin kunnat konstatera att det är bra?

Är det inte just det skolan ropar på ideligen att föräldrarna inte finns med och påverkar i skolan? Är det möjligt att satsa på andra värden än ekonomiska? Ja, det tror jag. När man väl tagit beslutet är det bara att fundera ut hur

det ska gå till. Vad kan vi göra annorlunda? Ing-Mari Frössevi antyder redan i sin skrivelse vad som kan göras.

Om vi lägger ner skolor blir vi rika då? Nej, skolor går inte att sälja för det värde som krävs, lärare kan inte sägas

upp på dagen, vaktmästare, värme och vatten, måste finnas även i tomma lokaler. Vad har vi då vunnit ekonomiskt? Kan vi inte lika bra ha skolorna kvar då? Vad händer med en liten by där tomma hus och tomma

lokaler sprider ödslighetens signaler.

Vi behöver inte gå långt för att förstå sådana effekter, jämför Vingåker centralort, Hälleforsnäs och andra små

orter där fantasi och inspiration tagit slut. Det är för dyrt, säger den initierade. Är det? Det går i alla fall bra att finansiera tomma lokaler med underskott i verksamhet eller vad det nu kan heta. Går det att driva tomma

lokaler utan hyra så borde det gå att driva lokaler med låg hyra. Vad är det som hindrar, jo, tanken om

en god levnadsstandard för alla. Om det nu inte går att komma till den nivån, kan vi då inte acceptera den

nivå som vi kan komma till. Den ekonomiska kris som vi befinner oss i har exponerat livsvillkoren, kanske blir det tvunget att tänka nytt för att hitta nya vägar i arbetslöshetens spår.

VTL vill ha skolorna kvar och arbetar för den möjligheten. VTL vill ha livskvalitet och tror på människans uppfinningsrikedom och skaparglädje.

Marie Janson (VTL)