Ska skolor vara ett lågprisalternativ

En händelserik höst väntar i Vingåker, skriver Klas-Göran Bäck i Katrineholms-Kuriren den 5 augusti och han

säger också att skolfrågan då förstås blir en het fråga. VTL, Vägen till Livskvalitet, har i interpellationer och

frågor till kommunfullmäktige, i skrivelser och debattartiklar framfört partiets ståndpunkt i denna fråga

och det kommer vi givetvis att göra så långe frågan är levande.

Ingenting i ledande politikers argumentering har övertygat om det riktiga i att koncentrera all skolverksamhet till centralorten i Vingåkers kommun. I VTL tror vi på en levande landsbygd, småskalighet, närhet. Vi tror inte på att utvecklingen ska drivas mot större enheter, mer utarmning och nedläggning av verksamheter, så som affärer, bensinstationer, småföretagares verksamheter och så vidare, sådant som gemene

man förknippar med en levande landsbygd.

I storskalighetens spår följer opersonlighet, otillgänglighet, ensidiga val och inget utrymme för individens personlighet. Många frågor har inte fått rätt belysning, till exempel transporten av elever, ventilationen i överfulla skolsalar, inventeringen av gymnastiksalar och matsalar, närvaron av resurspersoner och så vidare. 

Klas-Göran Bäck frågar vidare, om man kan behålla skolor långt bortom förnuftets gräns bara för att

blidka de närboende och inte våga ta strid. När är det okej att lägga ner en skola?

Frågan är väl snarare, kan man centralisera skolor bortom förnuftets gräns? När vi har fått alla skolor till

centralorten, vad händer sedan? Är vi nöjda då? Kommer ekonomin då att vara tillfredsställande?

Är det inte då troligt, att vi måste driva det hela vidare mot ännu färre enheter?

Vad är det då vi kommer att erbjuda dessa elever och vad kommer det att skapa för individer?

Är det inte just mångfalden som ger utrymme för individens personlighet och karaktär?

Vill vi verkligen att alla barn och ungdomar ska vara stöpta i samma form och vill vi verkligen

att skolor ska vara lågprisalternativ?

Marie Janson (VTL)